pieceofmej

Kom hem från en trevlig promenad i skogen med Duffy för ett tag sen. Vi mötte en mamma till en fd. klasskompis, hon är också en fd. stallkompis, med sonens 1,5 åriga Lancashire heeler. Duffy och han fick leka en massa och hade himla kul så vi gick en sväng upp till Stordammen så att de kunde rasa av sig lite. Han och Duffy lekte jättebra, det kan vara lite knepigt att hitta bra lekkompisar till honom. Han springer rakt på kompisen och vill brottas, bitas och springa runt. Han leker väldigt vilt och burdust och många hundar tycker inte om det. Jag har hört att man kallar staffarna för duracell-kaniner på amfetamin, och det stämmer kanske om man dessutom lägger till att de är som bulldozers och bara kör på. Hur som helst, en trevlig promenad, vi pratade lite häst och hund. Helt enkelt sånt som jag, och hon för den delen, gillar. Därefter skiljdes vi åt eftersom Duffy var ganska så trött så vi begav oss hemåt.

Hur som helst. Jag märkte efter typ halva promenaden att jag hade sjukt ont i vänstra ringfingret. Det är svullet och jag kan inte röra på det. Jag sitter och säger till mig själv hela tiden "det är bara en stukning det är bara en stukning det är bara en stukning det är bara en stukning"! Och till råga på det är det riktigt grått höstväder, känns som om alla löv ska trilla av träden snart.

Det här tycker jag är betydligt roligare än tråk-väder och stukade fingrar: